Genom stormen skall jag bära oss båda
4 Oktober 2013, 14.29:
Vi får inte
Vi får inte
det är förbjudet
det är sorgset
Men du har ju det där leendet
Men du har ju det där leendet
du vet, när du skrattar och kisar med ögonen
det får mig att känna glöd igen
Det är jag, och så är det du
Det ska nog vara vi, men vår tid är inte nu
Den kommer
det får mig att känna glöd igen
Det är jag, och så är det du
Det ska nog vara vi, men vår tid är inte nu
Den kommer
så småningom
Så vi måste sluta se oss om
Det här är känslor som man egentligen inte får kännas vid
Men ingenting är omöjligt
Så vi måste sluta se oss om
Det här är känslor som man egentligen inte får kännas vid
Men ingenting är omöjligt
det tar bara lite längre tid
Ta en kaffe med djävulen
Nu har det börjat kännas jobbigt igen. En sådan där tid i livet där hur fort jag än springer så springer livet och alla människor runt omkring mig alltid lite snabbare. Kan inte stanna upp, kan inte hämta andan. Räcker inte till. Duger inte. Lever inte. Existerar bara. Fyller inte någon funktion av betydelse. Och ni, ni sitter med yllefiltar i den ombonade fjällstugan framför kaminelden, smuttar sparsamt på ett varsitt glas med luxuöst rött vin och skrattar bekymmerslöst. Och jag, jag står utanför och vinkar in.
Trots att jag famlar i mörkret så har jag förstått att jag inte kan springa och gömma mig när djävulen stövlar in. Och även om han går så är det bara en tidsfråga innan han knackar på dörren igen. Jag måste möta honom. Vi måste stå där, öga mot öga. Han ska inte besegras, han ska bli min vän. Han ska veta att det här är mitt jävla hem. Min mark, mitt revir. Jag bor här. Och han, han är bara en gäst.
Trots att jag famlar i mörkret så har jag förstått att jag inte kan springa och gömma mig när djävulen stövlar in. Och även om han går så är det bara en tidsfråga innan han knackar på dörren igen. Jag måste möta honom. Vi måste stå där, öga mot öga. Han ska inte besegras, han ska bli min vän. Han ska veta att det här är mitt jävla hem. Min mark, mitt revir. Jag bor här. Och han, han är bara en gäst.
